Jag bara log...

Igår jobbade jag på mitt ordinarie hemtjänstjobb (alltså inte vårdhund) och det hände en sån rolig sak.En av damerna som Leo och jag varit hos,fick igår besök i hemmet av en kvinna från minnesmottagningen.Jag hade stressat som en galning för att hinna till henne i god tid så hon skulle hinna få på sig kläder och förhoppningsvis också hinna äta sin frukost.När jag kom till henne låg hon och sov och denna dam (vi kan kalla henne Signe) var förstås därför än mer förvirrad än vanligt.Men hon fick i alla fall på sig sina kläder och hann påbörja frukosten innan besöket kom.

När det så blev dags för mig att gå,satte jag mig på huk framför Signe och berättade att jag skulle komma och värma mat på eftermiddagen.Då tittar hon på min halskedja och undrar vad berlocken föreställer.Jag bestämde mig för att testa och se om hon kom ihåg Leo.Det var trots allt 3 månader sedan Leo och jag besökte henne sista gången.

Jag berättade att det föreställde en whippet,en hund,och att jag fått den när vi köpte Leo.Då skiner hon upp och säger:"jaa Leo ja.Tänk vad fin han var när han låg här bredvid på sin filt.Jag böjde mig över honom och sa,får jag en puss då!" Och då fick du en puss,sa jag."Jaaa",skrattade Signe.
Kvinnan från minnesmottagningen tyckte att det märktes att det betytt mycket för Signe att vi varit där.Hon frågade om vårdhundsarbetet,om vad vi brukade göra osv.Jättekul!

Men det roligaste av allt var ju att goa,mysiga "Signe" kom ihåg detaljer kring Leo's besök.Det har ju trots allt gått 3 månader sedan vi var där :-)

Mys!