Nytt vårdhundsuppdrag.

Idag har Leo och jag varit och träffat en ny hemtjänstbrukare som vi ska börja besöka.Jag fick höra av personalen att vi var mycket efterlängtade och att damen hade frågat flera gånger "När kommer Leo?".När vi kom dit så möttes vi av en mycket glad och pigg dam,som genast böjde sig över Leo och klappade honom och pratade med honom.Vi gick in i köket och jag la Leo's filt intill damen och där la han sig tillrätta medans vi pratade lite.Jag visade bilder på Leo i olika situationer och så pratade vi kring dem.Hon skrattade gott åt vissa bilder,särskillt åt en där han var iklädd både mössa och halsduk.

Sedan gav jag henne en egen bild av Leo som hon får behålla,och den blev hon jätteglad för.Hon fick sedan borsta Leo,och det gjorde hon både länge och väl och det syntes att han nöjt i fulla drag av behandlingen.Han har även blivit klappad och kramad och pussad och så givetvis blivit matad med godis,vilket alltid är trevligt tycker Leo.

Hade med mig en godisgömma också som hon fick fylla med godis och sedan ställa ner till Leo.Givetvis var det också hon som fick säga det förlösande ordet "Varsågod",och först då började Leo leta godis.Hon skrattade ibland åt hans försök, men hon tyckte han var duktig som hittade alla godisarna.

En liten apportövning tog vi med också.Hon fick kasta en handske som Leo sprang och hämtade tillbaka till henne.Funkade hur bra som helst och hans fokus var där det skulle,på henne...och så på handsken förstås ;-)

Så var det då dags att avsluta vårt besök.Leo blev återigen pussad och kramad,och hon blev så glad när jag talade om att vi skulle komma igen.När vi kommit ut på gatan, tillsammans med en ur personalen,så hör vi någon som tjoar från en av balkongerna.Det är damen som står och vinkar glatt åt oss.Enligt personalen så var det väldigt länge sedan hon varit på sin balkong,troligtvis eftersom hon varit deprimerad under en tid.

Men hon var sååå glad under hela vårt besök och hon ägnade hela sin tid åt Leo (ok jag fick vara med på ett litet hörn...på nåder...hihi).Tänk vad en liten whippetpojke kan göra.

En trött liten Leo fick sedan lite välförtjänt vila på pendeltåget hem igen.Men hur ligger den lilla gossen...?

Just det!Jag fick ett fantastiskt roligt telefonsamtal idag också.Det var projektledaren som har hand om vårdhundsprojektet i kommunen.Hon berättade att hon hade haft ett samtal med MASen (MedicinsktAnsvarigSjuksköterska), som talade om att vi skulle få fortsätta vårt arbete hela nästa år också!!! 

Gissa om jag är glad!!!!