Nästan förträngt!

Idag hittade jag något som jag nästan glömt bort att jag hade. Radioinslaget som Leo och jag var med i förra året. Herregud så nervös jag var när det skulle sändas. Direktsändning var det dessutom så det blev ju som det blev. Jag hade tänkt förbereda mig bättre men när det började närma sig så beslutade jag mig helt enkelt för att bara köra, det fick bära eller brista.

Jag minns att jag var så facinerad över att Radio Stockholm lyckats hitta oss, och det stora intresset som fanns. När vi skulle intervjuas så hade Leo och jag bara varit på utbildningen två gånger och vi hade heller inte  praktiserat så många gånger. Jag kunde i princip ingenting och skulle ställa upp i radio! Fattar inte hur jag tog mig igenom det.Men allting var ju "VÄÄÄLDIGT INSPIRERANDE" eller "OOOOTROLIGT INSPIRERANDE"......usch så pinsamt....

Men det jag saknade i kunskap tog jag igen på vilja och intresse. Sen var Mia Bryngelson mycket trevlig att prata med och väldigt duktig på att intervjua, det gjorde att det hela kändes så lättsamt.

Jag tänkte i alla fall lägga ut intervjuen här på bloggen ifall någon vill lyssna på den. Jag hoppas ni tänker på att jag vid tillfället knappt hunnit sätta mig in i vad vårdhund var för något och kände mig ganska pressad. Tänk om jag skulle säga någon helgalet! Jag har trots allt bara fått positiva reaktioner efteråt, både från arbetsgivare och vänner, så jag antar att det blev rätt ok i alla fall. Lyssna ni så håller jag för öronen ;-)

"Kryddade" ljudfilen med lite bilder också, så blir det lite roligare (inbillar jag mig).