tisdag 20 mars 2012

Inte så lätt alla gånger.

I eftermiddags var vi hos kurskamrat Tina på "Hundcirkeln".Vi hade olika stationer där deltagarna skulle få hundarna att göra olika saker.Det var tex sitt fint,snurra,apportera,buga mm.

En ny dam var med på hundcirkeln idag och när hon skulle få Leo att utföra de olika aktiviteterna så märktes det tydligt att han blev väldigt förvirrad.När hon skulle försöka få honom att snurra så stod hon lutad över honom och pratade med honom.Jag hör ordet snurra ibland,men det vävs in med massor med andra ord så Leo inte uppfattar det,och samtidigt som hon gör detta så klappar hon om honom.
Leo är van vid att man bara står eller sitter och sedan ber honom snurra.Han behöver inte lockas med en godis som förs runt,runt eller ett finger som visar...Jag tar damen under armen och säger att hon bara behöver sträcka upp sig lite och säga till honom att snurra .Efter mycket om och men så lyckas hon få Leo att snurra.Stor lycka och glädje och mycket beröm till henne förstås (och så godis till Leo).

Leo har verkligen en ängels tålamod.Att bli förföljd av damens rollator pga hennes glädje över att få umgås med honom,samtidigt som han ska utföra olika aktiviteter tillsammans med de andra deltagarna,DET är ett riktigt hundjobb det!

Tinas fina Casper med sin fina boll!

Leo hade bara ögonen på Tinas ficka ;-) 
Finns det mer godis?

Trött Leo pustar ut!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar